Vilken härlig vecka till fjälls vi har haft. Idel sol och glada miner. Nåja, nästan ialla fall.
Och Helena och jag kom överrens om att man absolut inte kunde klaga på vädret. För det är inte okej att klaga när det är klarblå himmel nästan var dag. Men ibland slank det ur mig:
- Det blåser lite för mycket. Eller: - Idag var det lite väl kallt. Men då var jag blixtsnabb att rätta till det med en hurtig ton: - Men man ska inte klaga på vädret!!
.
Och speciellt när man sitter på en fäll, lutad mot husväggen i lä med den varma solen gassande på sina bleka kinder... ja då fanns det inte en antydan till väderklagan.
Hade jag varit en katt hade jag spunnit.
Det var fina backar, nåt för alla smaker.
.
Redan på första åket tog min lilla försiktiga skidovana tjej liften själv och drog ner för backarna utan några tveksamheter.
.
Helena och Adam.
.
Förmiddagsfikan med en riktigt, riktigt stor bulle/muffin blev snart en (god) vana.
.
Vi turades om att laga delikata luncher och middagar. Och alla hade stor aptit efter all frisk luft och motion. Elias, 3 år hade dock invändningar mot Rikards hemlagade gulaschsoppa:
- Det smakar ÄCKEL-PECKEL, skrek han argt. Jag vill ha VANLIG GULASCH!
Vanlig gulasch är alltså den som FELIX har lagat. På burk.
.
Men redan dagen efter var Elias och Rikard vänner igen då Elias slukade i sig Rikards kyckling. Elias mätt och nöjd och Rikards kockheder återställd. Husfrid råder åter, puh!
Och kvällarna bestod inte av någon som helst rajtan tajtan.
Utan bara en massa mys.
.
Åh, vad mysigt! Vilka härliga bilder :)
SvaraRadera