Ibland blir jag lite avis på Rikard som får gå iväg till sitt jobb, träffa en massa trevliga människor och få spännande arbetsuppgifter att hugga tag i.
Närå. Skoja bara. Det är helt okej att få dra täcket högt över axlarna när resten av familjen ska gå upp på morgonen. Att lyssna på regnet som smattrar på fönstret och snussa på Elliots fjuniga lilla huvud. Jag är faktiskt inte ett dugg avis.
">
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar